Hörneå bys hemsida www.becken.se
Hörnefors södra 1842 - Leo Karlssons karta
Dagarna före jul 2024 skrevs artikeln Leo Karlssons bidrag till Hörneå Hemsida. Leo dog 2011 varefter diverse dokument och en karta överlämnades till undertecknad vid Hörneå Hemsida. Mer om detta berättas i den föregående artikeln.
Här fortsätter serien om Leos karta - en karta som är daterade den 13 september 1842 och med följande beskrivning: Karta Öfver Hörnefors Bruk uti Umeå sn (socken) af Westerbottens län.
En central del av kartan visades i den föregående artikeln. I denna och kommande artiklar studeras resten av kartan.
Bild 1. Karta öfver Hörnefors Bruk uti Umeå sn (socken), af Westerbottens län den 13 dagen i September Månad 1842. Avritad från "originalkarta" Lantmäteriet Umeå i april 1987 av; Elving Figaro, Leo Karlsson, Ingvar Hörnkvist. Signerad 1987-04-15 Elving Figaro.
I kartan känns vattendraget "Hörne ån" igen. Hörne är namnet på den gamla by som idag kallas Bruket. Då, 1842 fanns järnbruket på plats och som givit namn åt området. Vi återkommer till bruket i en framtida artikel. Denna artikel studerar istället den södra delen med åns mynning i Bottenviken.
Detaljer i åns mynning är svårare att känna igen. År 1842 fanns ingen sulfitfabrik eller arbetarbostäder på denna plats. Istället bestod området av öar och utskjutande uddar. 180 år av landhöjning med nära 2 meter har påverkat strandlinjen, som dessutom förändrats av utfyllnader då fabriken byggdes och utvecklades över tid. Den som ritade kartan 1842 tyckte inte att dessa öar och kobbar var av intresse och beskar geografin halvvägs ned på åsryggen som kallas Ågern (väster/vänster om Hörneån i bild 2 och i bild 3 kallad "Ögern").
Bild 2. Södra omfånget av kartan i bild 1. Se bild 3 för jämförelse idag.
Bild 3. Dagens karta över motsvarande del av Hörnefors.
Kartorna visar på intressanta detaljer. Uttrycket "skaten" (1842) eller "skatan" (2025) är markerade på olika ställen på dessa kartor. Uttrycket "skate" betyder utskjutande udde på "norrländska". "Skaten" i bild 2 utgörs idag av Hörnefors kyrkogård. Den ligger ca 3 meter över dagens havsnivå, varför den rimligen fått sitt namn som utskjutande udde för ca 300 år sedan, med hänsyn till landhöjning. Å andra sidan ligger de högre partierna på den åsrygg där Skatvägen löper idag (se nedan) på ca 6 meters höjd, varför man kan addera ytterligare några år av historisk landhöjning med detta resonemang.
Idag har "Skatan" i bild 2 förflyttats söderut på den udde där dagens återvinningscentral finns i bild 3. "Skatan" har dock blivit en ö till följd av den kanal i bild 3 som grävdes för timmerflottning. Mer finns att läsa om denna kanal på hemsidan. Uttrycket "skate" verkar vara dialektalt, där ett fiskeläger i angränsande Norrmjöle uppmärksammas på Wikipedia.
Den väg som går i nord-sydlig riktning centralt i övre delen av bild 3 heter "Skatvägen" vilket således inte syftar på en fågel. Jämför man bilder 2 och 3 inses att denna väg är gammal, och var 1842 benämnd "Väg till lastageplats". Denna lastageplats syftar på en hamn där produkter till/från Hörnefors järnbruk (även vattensåg) skeppades in/ut. Hörneån var inte segelbar.
Denna lastageplats flyttades sedermera till den andra sidan av Hörneån, på den västra sidan. Där fanns förutsättningar till en bättre hamn - vid Hamnskär. Mellan järnbruket och Hamnskär anlades ett decauvillespår (smalspårig räls). En rest av detta utgörs av Bangatan på Ågern. Denna väg (grå) ses i nedre vänstra hörnet av bild 3.
Udden "Megrundet" i bild 3 har fyllts ut med en vägförbindelse till fastlandet, idag 4 meter över havsnivån. Ön i bild 2 som beskrivs som "Megrundet" ligger istället på 3 meter över havet. Således var "Megrundet" ett grund i vattenytan för ca 300 år sedan. Detaljer kan därmed ha fått sina namn vid början av 1700-talet, likt det som beskrivs ovan.
Hööks-holmarna för tankar till soldat-rotet Höök, om vilket mycket är skrivet på hemsidan.
Vi återkommer således till kartan i några framtida artiklar. Stort tack ägnas Leo Karlsson.
Gunnar Engström, 2025-09-24
Besökare
Hörneå bys hemsida www.becken.se